Däckförsäljerskan tillika min kära vän Päivi är en person som alltid har en förmåga att rycka en ur gamla hjulspår. Med jämna mellanrum känner jag att nu måste vi nog ses så man får nåt nytt att tänka på. Och mycket riktigt. Sist vi sågs slängde hon ur sig, sådär i förbifarten, att vi skulle kunna ta en tur till Nordkap i hennes superläckra lilla turkosa bubbla anno 1972. Där stod den och blänkte i solen hennes lilla pärla, och det kändes som att den bara ropade ”Jaaaa, följ med!”.

Sagt och gjort, vår lilla roadtrip är nu under planering. Via Finland och med en sväng på Hurtigrutten ska vi ta oss till Nordkap. På sin klingande finlandssvenska har Päivi förklarat att vi får köra max 80, att vi kan ”lukta pensinen” och att denna ”puppla” är en riktig ”kuppmagnet” (jag såg guppen på de norrländska vägarna framför mig men min 78-årige svärfars lystna blick när jag visade en bild på bilen tydde på att det var andra kuppar det handlade om).

Så, nu är vi i färd med att sälja in detta reportage i lämpliga tidningar. Våra glädjeämnen och vedermödor kommer också att delges via bloggen och/eller facebook.

To be continued…